Morr....

Jag kan inte riktigt förstå varför man måste ge sig på folk helt utan anledning.

Fråga får man jättegärna göra, det har jag inga problem med.

Men jag blir så jävla förbannad när rykten ska rullas mellan tummen och pekfingret hela jävla tiden.

Går det så ska det gnuggas in i skallen på mig.

Om det någonsin, någonsin kunde komma något snällt ur den käften, då kommer jag att bli överraskad.

Jag tänker fan inte vara någon hund som ska fyas för saker som inte ens har med mig att göra.

Om alla bara kunde förstå att jag inte är fjorton år. Vett har jag så det räcker i eoner.

Ni kanske tror att jag är dum, men jag vet vad jag gör.

Det här är andra gången jag känner sån här ilska mot en person att jag bara vill skita i allting runt om den människan. Hur många jag än mister.

Går man in för att trycka ner andra, göra folk ledsna, såra så djupt det bara går, då kan det lika gärna vara.

Jag tror jag lägger mig nu, varför ska jag försöka streta emot och låtsas att allt är bra, när jag fantamig hatar dig!

Och varför ska andra ens behöva säga åt mig att låtsas att allt är bra?

Hata, det säger folk är ett starkt ord, men tyvärr...

Det har gått så långt.