Långt långt ner i golvbrunnen...

Jag föll för nån igen... Det är ironiskt egentligen. För varje gång jag träffar någon så är det förmodligen en idiot.

När man inser att man kunnat välja och vraka bland bra människor och ändå faller tillbaka till något man egentligen inte vill ha,

Ja då står man där.

Sen gäller det att hålla i, till varje pris.

Att låtsas vara nöjd med det lilla.

Men nu är det snart färdigt med det. Har ju gått i den här skolan ett tag och lärt mig ett och annat.

Man måste inte hålla i allting tills det brister, hur mycket man än älskar det.

Jag känner att det egentligen bara är att släppa taget och ta smällen. Landningen blir förmodligen förskräckligt smärtsam om man ser till hur stort mitt känslosamma hjärncenter är. Naturligtvis landar jag väl med min stora röv på just det oxå.

Jag vet att karlar aldrig blir vuxna, det märker man med tiden. Men ansvar och känsla, det borde vara medfött om man är en intelligent varelse.

Att behöva fostra en vuxen människa man är tillsammans med är inte en självklarhet för mig.

Jag är väldigt mycket mamma åt mina barn, ja, åt den jag är tillsammans med oxå. Att vara mamma till sina egna barn är fantastiskt, det kan vara otacksamt och väldigt påfrestande många gånger, men mest av allt är det faktiskt fantastiskt. Man får så mycket tillbaka.

Är man mamma åt den man är tillsammans med så känner man sig som ett arsel, eller så är man säkert ett.

Det ska gullas och skämmas bort med mat, matlådor och tvättning av kläder. "Maten smakar skit, matlådan har möglat, vart är mina kalsonger, ska jag bara ha två par?"

Jag skiter i om maten smakar skit, det finns mat i hela världen, matlådan måste du ha kallt, annars är det självklart att det blir fel på maten, kalsonger finns, om man kan hantera sina lemmar som man föddes med. Det sitter två nertill som man går med. Armarna sitter högt upp och man kan styra dem med impulser från hjärnan.

Ryggraden är uppbyggd på sådant sätt att man kan böja på kroppen för att till exempel ta sig en kik längst ner i garderoben. Det som finns där är det som lemlöse herrn lagt i tvättkorgen. Det tvättar sig, hänger sig och viks in i garderoben per automatik av någon som upptäckt att man kan röra sig med hjälp av impulser...

Grattis! Någon har just brutit av kvisten han satt på, landat på grenen under, men där hänger han löst.