Vincent

För dig var jag en i världen...
Men du var världen för mig.

 

Gastkramande...

Insåg just att jag ska bli trebarnsmamma på riktigt! Det är ingen lek längre...
Nog för att jag sköter min uppgift som mamma riktigt bra och tar mitt ansvar, men vem i helvete uppfann puberteten? Och varför är den inte bara två minuter lång?
Den delen av en uppväxt gör mig totalt förvirrad.
Det är som att självaste satan krupit upp ur sin håla och bosatt sig i min lägenhet!

Usch...

Har lagt ner alldeles för mycket tid på att vara trevlig! Nu kör jag brännjärnet upp i röven på dom som förtjänar det.

Myggattack?

Anni kom hit. Så sa hon att myggor helst vill äta på gravida, svettiga och kåta personer. Sen log hon faktiskt lite hånfullt mot mig.
Ja, jag kan lätt erkänna att vi kan placera ett över- framför alla tre alternativen till myggors favoriträtt.
Ändå har jag inte fått ett bett i år, jag som iaf brukar få två.
Har jag tur så är jag inbillningssvettig, inbillningskåt och kanske inbillningsgravid.
Kan någon låsa in mig och kasta bort nyckeln?

Ingen kan...

prata som vi, om allt onödigt. Det som är nödigt kan vänta tills vi är pensionärer.

Tittade mig själv i spegeln idag...

Helt jävla naken... Och för första gången i mitt liv tyckte jag att jag såg alldeles fantastisk ut trots mitt fläsk, trots mina gropar i röven...
Så himla fin med lilla Gunvald i magen.
Sen får ni väl tycka vad ni vill, men så kändes det iaf när jag diskuterade med mig själv om saken.

Men bra.

Att jämföra folk som fan inte har med ens liv att göra med den närmaste släkten var ju det bästa självmordsvapnet du använde iaf.

Pengar.

Pengar, jag trodde dom var överskattade. Nu har jag kommit i den situationen att vi är 4 som lever på en inkomst, just nu med prakthelvetet på jorden som betyder 50% sjukpenning.
Just idag på em insåg jag att maten inte räcker tills barnbidraget kommit på fredag.
Jag tänkte glad i hågen att det är väl ändå tur att jag har fett att ta av så Gunvald inte svälter när jag inte kan äta.
Jag måste ju främst se till att mina två barn som jag redan har får mat i sina magar och då kan jag gärna stå över.
Tur att jag råkade födas med djuriska känslor och inte på något sätt klarar av att låta mig själv komma i första hand. När det handlar om mina barn säger jag det i positiv anda.
När det gäller hur jag klarar av andra vuxna människor så glider jag så fint på min jävla undergivenhet. Det är ju ett jävla mirakel att man inte föredrar att sitta uppspikad på en vägg med en gagball i käften och ta Smisk oxå.

Saxat...

Svenska småbarnsmammor är nog bland de minst attraktiva och mest bortskämda. Den svenske mannen är jämställd och i väldigt många fall är pappalediga och har hand om barnen lika mycket som kvinnan. Men är svenska mammor nöjda och glada? Nej de klagar och klagar. En afrikansk mamma kan gå en mil för att hämta vatten med barnet på ryggen utan att klaga.

Det är som att lyckas föda barn är den största bedrift som existerar. Något helt unikt som ger kvinnan rätt att bete sig bäst fan hon själv vill. Men en reality check, det är faktiskt något som ni har gemensamt med miljarder andra kvinnor. Inget som gör DIG till ett unikum. Ni är inte med automatik sexiga för att ni fött barn.

Vad gör svenska mammor då? Jo sittar och fikar och driker Latté med sina vänninnor och klagar över hur jobbiga män de har. Som är så oförstående för deras "jobbiga" situation och bara kräver sex. Går helt in i sin mamma roll och ser mannen som ett nödvändigt ont, någon som drar in lite stålar så de kan fortsätta trycka in bakelser på närmaste fik.

Det här med att mammor går upp i vikt efter födsel har inget med graviditet, hormoner och annat att göra. Det har endast med lättja och osunda matvanor att göra.

Trots att många sexiga kvinnor förvandlas till en oformlig svampformad massa efter barnets födsel så i de flesta fall så har fortfarande mannen kvar sin lust till sin kvinna. Otroligt men sant. Svenska män måste ha en pliktkänsla som överskrider allt förstånd. Men vad får de för tack från sina respektive? Tacksamhet? Åtrå? Nej, en j-a massa gnäll och krav att de skall uppfylla en kravlista längre än Greklands skuldlista innan de får nöjet(?) att stoppa in kuken. Fast det är ju endast kvinnans njutning som är det viktiga. Att de suger av och sväljer är inte att tänka på. Det är ju "kvinnoförnedrande".

Är det så konstigt att en del av oss som har sinne för livets goda väljer att vända ryggen åt våra feta, sexualfientliga sambos/fruar och istället roar oss med "Kåta Lisa" på jobbet och sätter på henne så det stänker i kopieringsrummet.

Men det är de av oss oss som är förutseende och smarta. Många män (läs: idioter) väljer att härda ut, se lite porr och dra ett runk på toa (fast det vill de flesta av subborna förbjuda oss också), gnälla lite för kompisrana eller på forum som FL och hoppas att det blir bättre någon gång. Men tro inte att er uthärdighet kommer att bli belönade. Vänta tills kärringen är 40+ och då kommer hon tycka du är trist som aldrig tar initativ till ha sex (detta eftersom vi gett upp) och kommer då dumpa dig för första bästa karl som ger henne lite bekräftelse. Otack är världens lön.

Bättre föregå än att föregås. Om din kvinna blivit fet ful och otacksam. Dumpa kärringen.                             

Påsk.

Så onödigt. Allrahelst när det är så jävla svårt att göra något, eller ja, en mörk grotta hade väl varit kul med hela familjen. Kan väl dra ner rullgardinen i sovrummet så kan vi ligga där hela familjen och vara tysta och allmänt otrevliga.

Är du tillsammans med någon?

Ja.

Har du dumpat någon på ett svinigt sätt?

Ja, fast det var för att jag var jättetvungen. 

Har du blivit dumpad på ett svinigt sätt?

Ja, tyvärr... Eller när man var tonåring så var det väl ganska normalt...

Hur många namn finns det på din hångellista?

Inte alls många. Max tio.

Har du

a) Varit otrogen?

Ja, en gång. 

b) Blivit bedragen?

Ja, jag är ganska säker faktiskt.

c) Hånglat med en kompis pojkvän?

Nej, faktiskt inte...

d) Hånglat med en pojkväns kompis?

Nej, skulle väl aldrig falla mig in.

e) Hånglat med någon i dina föräldrars bekantskaptkrets?

Ja. 

f) Legat med två personer på en kväll?

Nej...  

g) Lite gossip vill vi ha… Har du hånglat upp nån celebrity?

Nej, fast jag gick en hel kväll och trodde att jag umgicks med Reine i Tre Kronors son, det var väl det närmaste kändis jag kommit.

h) Har du hånglat upp någon av samma kön (och gillat det)?

Nej, blev slickad i ansiktet av en tjej helt oförberett och det var mitt livs värsta upplevelse.

Okej, nu kommer det farliga frågor…

Ärligt. Hur många finns det på ligglistan?

Nu kan jag plötsligt inte tänka, tänk, tänk...  Det måste vara åtta. Duktig som man är.

Och när rök den där oskulden egentligen?

Redan vid 12 år. Men vad annat kan man göra när man bor mitt i skogen?

Gjort en “One night in Paris”?

En enda gång och då lärde jag mig att jag aldrig skulle göra om det. 

Råkat vara lite dirrrty med två personer ur samma familj?

Nix.

Idkat snusk med någon i dina föräldrars säng då?

Nej, inte ens en puss. 

Varit fler än två i sänghalmen..?

Nej.

Är du med i 10.000metersklubben?

Nej, har inte flugit längre än över styret på en cykel och då tänkte jag inte ens tanken!

Konstigaste plats du sexat på?

Höskulle? Konstigt för stadsbor kanske. :P 

Hur många olika nationaliteter finns på ligglistan?

Tre tror jag väl om man ska vara nogräknad.

När hade du sex senast?

I förrgår. 

Finns det nakenkort på dig?

Inte nu heller. 

Har du blivit påkommen när du haft sex?

Ja, flera gånger... 

Kommit på några andra ha sex? vilka isf?

Det har jag, men det vill man ju inte ens tala om.  

Största åldersskillnaden på dig och ett hångel?

13år. 

Vad tänder du på?

 Det mesta.

Hur många har du hånglat med på en kväll som mest?

En. 

Har du...

Sugit av någon?

Yes.
Slickat någon?

Näej!
Ångrat att du haft sex med någon?

Alldelens för många gånger... :P
Hur många oskulder har du tagit?

En...  Fast räknas det om jag själv oxå var det...
Har/haft kk?

Ja... :)
Haft sex med någon annans pojkvän?

Nej, det har jag låtit bli...
Tänkt på någon annan när du haft sex?

Nej, dammsugaren kanske.
Haft sex med någon kompis bror / syster?

Ja...
Somnat under sex?

Nja, kanske påverkad av alkohol...
Haft sex när det är andra i rummet?

Javars... 
Varit med någon som är lika gammal?

Nej, faktiskt inte... Konstigt....
Varit med någon som är över 18+ år?

Ja... Konstigt nog...
Varit med någon som är yngre än dig själv?

Ja.
Gjort sönder något när du haft sex?

Jajjemensan, både mig själv, karln och möbler... :D

Haft sex:

I en bil? Ja
I snön?

Nej.
På offentlig toalett?

Nej.
I duschen?Ja.

I badkar? Ja, stort bubbel... :P
På badrumsgolv?

Nej.
I sjö/hav/pool?

Yep.
På stranden?

I husvagn på stranden, japp. 
I någon annans säng?

Ja.
I din egen säng?

Hm, vilken dum fråga...
På ett köksbord?

B) Jaa...
I en soffa? Jaa...
På en stol?
Jaa...
I en garderob?

Nja, inte riktigt.
På en sovrumsgolv?

Ja. 
På ett köksgolv?

Nej...
I gräset?

Ja...
I en rabatt? Nej, men jag minns någon som hade sex i en rabatt när jag tittade ut.
Var det pinsamma frågor?

Nja, det är väl rätt normala frågor. Brukar ställa såna till alla jag möter på byn...

Lista. Det borde väl vara en glad jävla gubbe här oxå, typ ::-)

Listan, som vi härmed döper till listan som visar hur jävla synd det är om karlar när deras jävla FittsurKärringar är gravida. Och tillåt mig påstå att det inte är ett jävla dugg synd om er, dra för fan åt helvete om det inte passar!

1. Hon blir fet, var hon fet innan så blir hon förmodligen äckligt kofet nu! (Svälj det ditt pucko, du har själv bidragit! Ville du inte ha en fet Kärring, då skulle du ha tänkt efter före.)
2. Hon kräks, kan inte skilja på magsjuka och graviditetsbekymmer. (var glad för den delen, så länge hon spyr håller hon fettet borta!)
3. Hon är arg, hela tiden, plötsligt och utan förvarning. ( Varför skulle hon inte vara arg? Det är hon som har magen, hon som ska bära den i ur och skur i nio månader. Det är hon som ska spy, sluta med allt hon vill göra som är roligt, ligga som en fet ko i sängen och flåsa som en gris innan hon ens börjat vända sig och när hon väl vänder sig så känns det som att hela nederpartiet av kroppen spricker i små små bitar och det gör verkligen så ont så man vill dö. Alla skall föreläsa om hur jävla farligt allting är, för även en guldring på fyra gram kan vara för tung att bära när man är gravid. Äter jag fisk? Näh, ungen blir utvecklingshämmad. Självklart, mamman åt inte en jävla fiskpinne på 9 månader. Barnmisshandel! Är det underligt att man blir både dum i huvudet och elak av att vara gravid? Ja men kom igen, du ruskade ur snoppen, du gnällde över lite håll i sidan. Det var vad du gjorde. Du har ingen trasig mage, slapp fitta eller långa tuttar. Du skulle tom kunna vända ryggen till och skita i allt och ändå vara manlig. Annat vore det om den lilla mamman gjorde något så hemskt. Den jävla paddan.)

Jag har inte energi till det här, men min slutsats och det jag ville komma fram till det är att en karl sitter och
Gnyr över en jävla simpel vasektomi som jag skulle kunna göra på mig själv utan bedövning tio gånger om han hade ungen i magen. Det kan verkligen inte vara lätt att tro att det är så jävla synd om någon som gör det. Jämfört med att bära och föda barn så är det ju hur ynkligt som helst!

Åh, vad jag bara dör ibland.

Jag tycker man skulle vara född helt utan känslor. Finns det någon sån sjukdom man kan bli smittad av? Jag står fan inte ut med det här mer.

Varning för Tjockt deprimerande inlägg!

Ja, det är nog det det här blir. Jag har så tråkigt, jag är så arg, sur, ledsen och irriterad på allting. Och det värsta är att jag inte tycker någon i hela världen förstår mig. (Att jag började förra meningen med ett 'och' var för att min lärare talade om för mig att det är helt ok bara man formulerar en bra mening.)
Jo, jag tycker att alla som irriterar mig borde förstå varför dom irriterar mig utan att jag måste tala om det för dom, när inte det fungerar så blir jag så jävla arg. Jag håller käft Skitlänge och är långtjurig så jag skäms själv.
Men jag har verkligen svårt för att komma till skott och tala om direkt hur jag känner det. Eller så säger jag det aldrig och hoppas att det skall ordna sig någon jävla gång i mitt liv.
Men just för tillfället så är precis allting ställt på sin kant, iom all sjukness vi varit drabbade av så har jag haft alldeles för mycket tid att tänka. Jag har ifrågasatt absolut allting, tom mitt omdöme när det gäller att skaffa ett till barn. Vad ska man med ett barn till att göra? Jo, jättemycket. Allt börjar om från början. Jag känner mig helt inlåst med det här eftersom jag aldrig känt så förut. Vart fan kommer det ifrån? Jag kanske börjar bli dum i huvudet på riktigt?
Osäker på precis allting omkring mig är jag oxå. Det lurar faror bakom varje hörn och det gnager mig ända in i ryggmärgen.
Att jag varit riktigt elak förut när jag varit med barn minns jag alldeles för väl, men den här gången är det som ett jävla blandfyrverkeri som kostat hur många tusen som helst. Precis allting känns fel, jag vill verkligen gömma mig under en madrass och inte komma fram förrän om tio år.

Precis...

...När jag hade tagit fram gardiner och skulle byta i köket så kom jag på att jag inte skrivit något här på länge. Det är väl säkert skönt att slippa för att jag är så jävla negativ. Men det skiter jag i för så fort jag skriver något positivt här är det något som går käpprätt åt skogen.

Jag känner mig så fantastiskt negativ till den här graviditeten. Det känns som att den har underminerat marken jag går på. Allt som har med den att göra utom själva barnet känns helt åt helvete. Magen gör uppror på alla sätt när jag försöker äta, jag har fått stressutslag, jättelågt blodtryck (vilket förmodligen är bättre än tvärt om iaf), mår illa, vill bara sova. Orkar inte borsta håret eller bry mig över huvud taget om någonting. Och det värsta av allt är hjärtat, jag har aldrig förut varit med om att mitt hjärta fungerat på något annat sätt än det alltid har gjort. Nu slår det så jag tror jag ska få det i halsen när jag sover. Det irriterar, stressar upp mig ännu mer och gör ju så klart att jag blir ännu tröttare.

Med trötthet kommer tjurighet. Eller kanske inte tjurighet egentligen, det lutar mer åt att jag vill gråta över allt. Ah, det är ju så det fungerar att vara med barn. Ja, men det skiter jag i. Ska man bli helt störd i huvudet av det?

Det enda jag i princip tänker på är hur tjock jag är, hur tjock jag ska bli när det här är klart. Eftersom det varit det enda jag tänkt på i flera år så biter det sig kvar stenhårt och jag panikväger mig flera gånger i veckan. Står ganska stilla men blir ledsen när det ökat, trots att jag vet att det just nu inte är tillfälle att gnälla över hur man ser ut när någonting växer inuti en som man inte alls kan styra över. Jag vill kunna styra över det.

Hela tiden blir man påmind av det oxå, det spelar ingen roll om det är kattjäveln som är tjock. Jag tar åt mig ändå. Och vaddå, blev hon smällfet efter att ha fått sitt barn? Ja, då blir jag oxå det.

Man ska vara en Barbie, eller fotomodell för att göra alla tillfreds. En bebis i magen innebär inte större röv, mer fendrar eller fläsk i största allmänhet. En liten nätt kula på magen som man nästan kan se babyns konturer genom och gärna några revben som sticker ut lagom skitperfekt.

Och här sitter man, fet som en gris, törs inte ens ta en promenad för då somnar man väl efter vägkanten. Men man skulle ju kunna se det som att spyorna tränar upp kroppen på ett bra sätt. Man kanske slipper en hängmage?

Nej, nu ska jag byta gardiner, putsar jag fönstren kanske jag blåser skallen av en och annan fettiskalori.



Tjock och fet, jotack jag vet...

Det känns värre än jag tänkt mig, att vara gravid.

Inte ett enda par av mina jeans kan jag ha. Jag trugade ner magen i mina favoriter tills för ett par dagar sedan. Då fick jag ont så jag tänkte att det är lika bra att släppa loss alltihop och vicka framåt. Go with the flow, Gunvor har byggt om mig på det allra jävligaste sättet.

Det irriterar mig att jag säkerligen snart är uppe och sniffar på 0,1 ton igen och ska börja om med en till liten knodd.

Men, en bebis överväger ju allt, eller ett barn. Det klår allt på min topplista. Dom två jag redan har är förskräckliga, fantastiska, elaka, älskiga, underbara och ibland rent ut sagt för jävliga. Men ändå, är dom det absolut värdefullaste som finns i mitt liv. Dom är två personer som jag skulle kunna bli torterad till döds för om det skulle rädda deras liv någon gång.

Men ändå, känns det ju för jävligt, att bli fet, må illa och ha ont på olika ställen hela tiden. Värre blir det väl, för om sex månader sitter man ju där och har jävligt ont i röwa oxå. Hu...