:(

På tisdag åker han igen. jag som tyckte det var så mysigt i morse när jag vaknade och hade ansiktet inburrat i hans hår. jag önskade att det kunde vara så jämt. sen öppnade jag ögonen och insåg att det var bakdelen på oliver som praktiserade som Wickmans huvud.
då tänkte jag att jag kanske överlever:)
nu har vi ju haft det så här hela tiden. förutom den här veckan då han varit hemma. det är så uppskattat. även om vi bara ses på kvällen.
Nej... det är deprimerande faktiskt. åh vad jag ska längta sönder...