...skriva här igen.
Jag är lite ledsen idag och det var på strået att jag började bölgrina för en onödig sak. Men junst då kändes det som att jag bara ville släppa allt och dra hemifrån. Usch vad jag blir deprimerad över all Skit. Det är lite konstigt att jag ens orkar med mig själv och mina bekymmer, ändå ska man orka med andra människor och deras vedervärdiga beteende
Jag har varit superstark förut. Men när allt brakade för tre år sedan så drog det ner mig i nån klibbig sörja som jag verkligen inte tar mig ur.
Jag böjer mig för alla i största möjliga mån och jag undviker att prata om det in i det längsta.
Jag vill krypa ihop och gömma mig för folk.
Att alla har olika värde vet jag om, men man gör inte skillnad på sig själv och dem man älskar. Lika skall vara lika och just den här helgen har jag retat mig till vansinne över det
2 kommentarer:
Lägg av. Klart du ska skrika, ryta och ta för dej. Fega inte ur nu.
Jag kommer ner i morgon så kan vi träna. Puss.
Ja, jag kan skrika. Men det är inte på rätt grunder...
Skicka en kommentar