Bara en ensam natt kvar... Och den här veckan har verkligen varit ensam.
Inga små trollungar som gör så tiden går snabbare.
Mer än klockan halv sju på morgonen då Milan kommer instövlandes för att koka kaffe till mig, sen när hon gjort det skriver hon små lovenotes till mig innan hon går till Viktoria och säkerligen river upp dem ur sängarna.... <3
Idag har jag iaf träffat på en råtta i garaget... Den var säkert jätteliten, men jag tyckte den var i hundrakilosklassen. Det kan faktiskt ha varit en näbbmus, men jag hittade inte tid att memorera något annat än att det var en brun sak som rörde sig med svans.
Jaja, nog om det... Jag blir alldeles skakis om jag ska tänka på den hela tiden.
Konstaterade iaf att jag aldrig mer ska famla i mörkret efter vedpinnar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar