gick just...

Rakt in i det där minfältet som jag trott jag redan klarat mig igenom. jag måste ha snubblat på mållinjen och på något vis tagit mig raka spåret till början igen. det känns i hela själen må jag säga. jag skulle så gärna vilja övertyga mig själv om att jag ska kunna styra upp allting och lösa det på bästa sätt. men först ska jag stanna här i mitten och sätta mig på en Stubbe och klura ut vad det egentligen var jag hade tänkt mig.