Så...

Då var huset sålt och jag har ingenstans att ta vägen, får väl sitta här och ha ångest...

Jag vet hur du ser ut i inga kläder
Kan det va därför du blev obekväm när
Visst du kan klippa dig skaffa en annan tjej
Men när du strippar och klär av dig är det samma grej
Samma grej
Men när du strippar och klär av dig är det samma grej

Jag glömmer aldrig dina hemligheter
Det du är räddast för fast ingen vet det
Visst du kan rycka på axlarna spela ball
Och fast du tycker du lyckas vet jag i alla fall
Och du försöker hålla masken
Så du kan sväva över marken

Visst du kan skratta och låtsas som ingenting
Men jag vet allt om dig för du har varit min
Du är nån annan nu i och för sig
Men när du strippar och klär av dig är det samma grej
Men när du strippar och klär av dig är det samma grej

Vi stod i fönstret bara du och jag
Jag viska det jag vet att du vill ha
Du vill att alla ska se så jag håller kvar
Men när jag bad dig att vänta så var du redan klar
Och du försöker hålla masken
Så du kan sväva över marken

Visst du kan skratta och låtsas som ingenting
Men jag vet allt om dig för du har varit min
Du är nån annan nu i och för sig
Men när du strippar och klär av dig är det samma grej
Samma grej
Men när du strippar och klär av dig är det samma grej
Jag vet allt om dig
Visst du kan skratta och låtsas som ingenting
Men jag vet allt om dig för du har varit min
Du är nån annan nu i och för sig
Men när du strippar och klär av dig är det samma grej
Ja, när du strippar och klär av dig är det samma grej
Jag vet allt om dig
Ja, när du strippar och klär av dig är det samma grej
Ja, när du strippar och klär av dig är det samma grej

Jag vet allt om dig
Jag vet allt om dig
Ja, jag vet allt om dig
Jag vet allt om dig
Jag vet allt om dig
Ja, jag vet allt om dig
Jag vet allt om dig
Jag vet allt om dig
Ja, jag vet allt om dig

Fantastiskt glad!

Hela lägenheten blir renoverad... Ny kyl/frys, Ny färg från golv till tak. Dessutom min egenkomponerade tapetblandning... Som säkert är helt åt helvete, men det skyller jag på Mamma och Per-Erik, dom hjälpte mig.
Jag är så sjukt uppstressad över allting och idag blev det mer näsblod så klart. Jag förtjänar det troligtvis eftersom jag inte tycker mig ha tid att varken äta eller dricka annat än kaffe.
Men det rättar väl till sig bara jag landat på det nya stället.
Ungarna är oxå ivriga, men helst av allt vill dom att jag ska springa som en yr höna mellan bilar, mopeder, gamla kärringar mm mm för att valla dem. Kanske skulle börjat med att packa ner dom rackarna i en varsin kartong först av allt.
Älskling är och sliter ut sig i Söderhamn och jag längtar nästan ihjäl mig. Dom få timmarna som blev när jag var upp var alldelens för korta. Men det är nog rena turen att han är borta nu för jag skulle säkert packa ner honom oxå.
Jag vet inte riktigt varför, men han är ju fantastisk, han gör mig fantastiskt glad och jag kan inte annat än älska honom mer för varje dag, så snart älskar jag sönder honom...
Äh, vilket jävla kärringsnack... Kör på lite mer här så jag blir klar någon gång.

Vilken helg...

I fredags packade jag som en desperat hemmafru, var fyllechaufför, sen vid halv tolv åkte jag mot Söderhamn. Var inte där förrän halv fyra på morgonen...

Vid elva åkte jag hem, hemma tre. Fick främmande, sen sov jag ett par timmar innan jag och Gurra åkte och åt lite, sen blev jag fyllechaufför igen och hamnade på rövarkalas i Rävåla.

Men fyra halv fem i morse kom jag iaf hem. Sov till tio, då ringde Milan och väckte mig. Kastade mig upp och gjorde allt jag måste.

Sen har det rullat på hela dagen, så nu tar jag mig en välförtjänt paus. Det verkar behövas för jag blödde näsblod så jag trodde jag skulle förblöda i Gurras bil i morse. Det enda jag hittade att torka mig på var en använd servett... Mysigt...

Söderhamn var så klart fantastiskt, grustaget och regnet till trots, <3 var ju där för tusan.

Rävåla var ok, någon jobbig typ fanns det väl, sen fanns det ju mindre jobbiga oxå som tur var.

Packningen kräks jag snart på, men idag har jag varit snuskigt effektiv!

Idon´t know where I belong...

Kär!!!!

Ja, jag blev ju så himlastormande kär i mitt liv idag!

Jag är så kär i <3 och mina barn, jag är så kär i min bil, jag är så kär i att jag snart flyttar!

Kanske löser sig allt bara man gnir tills det gör ont överallt...

Jag fick sån lust...

...att skriva vad jag känner, men jag vet ju att varje gång jag gör det så blir det nå skit, så jag behåller det för mig själv...

HURRA!

Nu kör jag en liten stunds packning igen, sen dusch, säng och sova...

Men herre guuuud!

Ibland skulle jag vilja spola tillbaka tiden... Strypa någon långsamt och hacka sönder honom i små bitar... Den jäveln har lyckats rund-dra skruvarna till sängen. Så nu var den färdigknullad för jag tar fram sågen vilken sekund som helst...
Älsk har blåst till Söderhamn så jag känner mig ju lite ensam. Men han ska vara glad att han inte behöver se mina raseriutbrott i flyttpaniken.
Men 2 veckor är väl att ta i! Hur ska jag överleva det. Tänkte erbjuda mina tjänster på Linde-cruisingen iaf, då kan jag ju köra på druckna människor så slipper jag känna mig så hemskt ensam...

objekt...

Nej, nu börjar det gå för långt... men jag får väl glida ner i källaren och köra mitt mest diskreta race;)

Röra varandra...

Visst är det underligt. jag börjar tro att jag löst problemet inne i huvudet... men sen ska det ju fungera i det verkliga livet oxå...
jag längtar sönder när han är borta hela veckor. det går ju, men det är inte så kul alla gånger. sen när han väl kommer hem så blir jag som en nykär fjortis... törs knappt pussa honom fastän det enda jag vill är att kasta honom i sängen och antasta sönder honom... :)
binda fast honom. spika fast honom. gömma honom. sen när det är dax för jobb kan dom fan få leta. jag får väl ljuga att jag inte sett honom på flera dagar.

Katastrof på katastrof...

På jobbet är det tomt, i mitt huvud är det fullt.
Jag har någon timme kvar att lida och det känns som en jävla evighet.
Det värsta är ju att om det går bra, då måste jag ju verkligen hitta någonstans att bo.
Vart vill jag bo, och vad passar bäst med ungarna...
Ojojoj...

Varje ord du säger kan driva oss isär
Jag vill förtvivlat gärna att det inte ska sluta här
Ord är som napalmbomber
De ödelägger land
Jag vill inte höra vad du har att säga
Bara hålla din hand

Kan du inte vara tyst nu?

Det kan ta slut i morgon
eller hålla på för alltid
ibland är det så

Så säg som det är
för den här gången
krävs det mer
innan jag öppnar armarna
förlorar mig
och känslorna faller fritt
på midnattsgatorna
för vem skulle bry sig
om våra hjärtan blev förstörda?
Men allt det här vänder sig
in i mig

Och du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel
och jag går bara ner mig
för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet

Världen är ett pussel,
varje människa är en bit.
Motivet det är vackert,
men jag hör inte dit.
För jag har egna tankar,
i färg med fel nyans.
Jag saknar inte vänner,
men passar ingenstans.

Gråter en skvätt....

...och funderar på vad jag håller på med.
Vad fan går allt ut på egentligen?

Slip inside the eye of your mind
Don't you know you might find
A better place to play
You said that you'd never been
But all the things that you've seen
Will slowly fade away

So I start a revolution from my bed
'Cause you said the brains I had went to my head
Step outside, summertime's in bloom
Stand up beside the fireplace
Take that look from off your face
You ain't ever gonna burn my heart out

And so Sally can wait, she knows it's too late as we're walking on by
Her soul slides away, but don't look back in anger
I heard you say

Take me to the place where you go
Where nobody knows, if it's night or day.
Please don't put your life in the hands
Of a Rock 'n Roll band
and throw it all away

Gonna start the revolution from my bed
'Cos you said the brains I had went to my head
Step outside cos summertime's in bloom
Stand up beside the fireplace
Take that look from off your face
You ain't ever gonna burn my heart out

So Sally can wait, she knows it's too late as she's walking on by.
My soul slides away, but don't look back in anger
I heard you say

So Sally can wait, she knows it's too late as we're walking on by
Her soul slides away, but don't look back in anger
I heard you say

And So Sally can wait, she knows it's too late and she's walking on by
My soul slides away, but don't look back in anger, don't look back in anger
I heard you say

At least not today.

Dum som man är...

Nu får det vara färdigdrucket...

Som vanligt kommer man på det i efterhand och sen glömmer man av det lika fort.

Men å vakna som en jävla fiolsträng och sen behöva tänka på allt skit som händer när folk är fulla gör ju så man blir förbannad.

Finns väl någoonting annat man kan göra tycker jag...

Nu gäller det bara att komma på det.

Alla pratar om kärlek, mys och gos och tjafs...
Men allt jag tänker på är hårdporr och massa elakt tafs...

Den sa:

Jag är en blåval, jag kan ta dig härifrån
Från din öde ö, från dina papper och pennor
Du är en förlorare, men du kan gömmas I min mun
En människa är inte tung att bära på...

A long long time ago...

I can still remember, how that music used to make me smile...

Jag lyssnade på Nirvana, Green Day och Ultima Thule.
Bara för att du lyssnade på det...

Now for ten years we’ve been on our own
And moss grows fat on a rollin’ stone,
But that’s not how it used to be.

Kärlek & hat är två lejon som aldrig får mat...
Men kärlek & hat kan vara början på något helt underbart...

Hm...

Jag har en viss förmåga att tycka allting är jättebra, precis innan det blir dåligt igen.
Och det retar mig till vansinne.
Men är det en mamma du vill ha så ska du fan i mig få det.
Du kommer få ångra det här så det bara skriker om det.
Jag älskar dig så sjukt mycket så jag skulle kunna slicka din röv medhårs hela livet. Men jag vet ju att plågan som krävs för att komma över dig är kortvarigare. Jag kan komma undan lättare mao. Egentligen vet jag ju att jag borde vika mig för det sistnämnda.
DET GÖR MIG SÅ JÄVLA IN I HELVETE ÄCKLIGT ARG... Att jag ska vara så förbannat snäll jämt och bara låta allt som jag vill ha glida mig ur händerna.
Kunde jag inte ha fått ett uns av elakhet... För det du tror är ilska, det är nog ganska normalt när man lever med en sån människa som dig.
Jag har en sån plågsamt äcklig känsla varje dag, varje kväll, att nu kommer det snart. Nu ska du ut och dricka igen, sen händer det något, eller så är det givetvis mitt fel, bara för att jag inte säger nej. Mitt fel?
Jag vill så gärna att du ska ta ditt eget ansvar, att du ska kunna säga nej, det är inget man dör av. Men jag måste ju erkänna att om det är sant som du säger, att du behöver hjälp, då hjälper jag dig mer än gärna och jag blir glad att du kan erkänna en sån sak.
Men att man mått dåligt hela livet är inget man kan skylla på, det som inte dödar härdar...
Jag har mått dåligt många gånger, men jag kan ju inte använda det som argument till något dumt jag gjort på fyllan.
Varför blir det så här när du ibland kan vara den mest fantastiska människan jag känt, den bästa vän jag haft i hela mitt liv och den mest älskvärda kille jag någonsin träffat... Varför?
Och varför ska jag envist plocka upp skiten och pressa in den mellan nerverna igen.

Jeeetttebråååå...

Jag tror det iaf...

Allting har rasat, men jag tror jag ger upp och glider med...

Om jag bortser från min räserdåliga ekonomi så är mitt liv riktigt gemytligt nu...

Riktigt riktigt trevligt.

I morgon åker ungarna till pappa igen, då kan jag städa för första gången på en vecka... :)

Vi har bara varit ute. Från morgon till kväll... Det syns kan jag lova... :/

Karlar...

Det är ett underligt släkte. jag hoppas gud gör mig till en i mitt nästa liv så jag får möjlighet att förstå mig på dom Jävlarna någon gång.
god natt.

Dagens...

http://open.spotify.com/track/061qH6h0BLVYvOfrgQTNbt

Mummel....

Hallå, hallå
Det här är X22
Jag söker efter dig
Jag anropar försvunnen astronaut
Hallå, hallå
Och visa att du finns
Jag vet att du kan höra mig
Jag anropar försvunnen astronaut
Hallå, hallå

Min favorit för dagen...

http://open.spotify.com/track/6iEumqpFbL91rTaTcGil5K

Bekymmersfritt...

Det kan det fan aldrig bli...

Och hur jag än vrider och vänder på allt så blir det än mer bekymmer.

Jag känner mig för tillfället som ett enda stort bekymmer.

Bla bla bla...

I morgon är det iaf sista dagen på jobbet sen är man långledig.

Det är tomt och tråkigt på jobbet utan ungar...

När dom är där händer det iaf något.

Mina egna ungar föredrar att befinna sig utomhus och är dom där måste även jag vara det.

Så nu sitter jag mitt i ett förfall, för hur det än är så hinner dom in och röra till överallt.

Inte orkar jag göra något åt röran heller. Jag har ont precis överallt efter den här jävla bilreparationen, dessutom töntade jag väl till det med en vända i solariet igen... Så klart slutar det med en jävla svidig bränna på dom mest obekväma platserna jag kan tänka mig.

Herrn i huset har jag lyckats se irl fem minuter idag tror jag... Funderade på om man kanske skulle ta ett stryptag på honom och åka till nån tom och tyst Jungel vars jag kan få lära känna honom.... Eller han mig. Nog för att kärringar är endra griniga spektakel, men inte så griniga som han tror.

Jag har ont...

Det är väl fan å. jag måste vara för gammal för å krångla omkring i trånga utrymmen. Eller så är det latmasken som vill ut.
har ont som fan i ryggen efter några timmar i hjulhuset... Eller innerskärmen.